ANALYS SWEDISH STIRLING Med sin i det närmaste unika lösning för att tillvarata energi ur restgaser från metallindustrin står Swedish Stirling nu inför en uppskalning och utrullning av sin PWR BLOK, med en pipeline på ett hundratal enheter och en potentiell omsättning runt en miljard i årstakt inom några år.
Inte långt efter att Gunnar Larsson lämnade posten som vd för Saab Kockums i december 2007 grundade han Ripsso Energy, som senare bytte namn till Swedish Stirling. Med sig från Kockums fick han den tidigare chefen för Kockums stirlingavdelning Lars Larsson, men framförallt ett licensavtal med Kockums om att få vidareutveckla och producera Kockums 25 kW fyrcylindriga stirlingmotor för industriella tillämpningar, en produkt som tidigare dittills endast använts i kritiska applikationer i Kockums u-båtar.
Från att ursprungligen ha inriktat sina ansträngningar på lösningar för att omvandla solenergi till el så beslöt bolaget under 2015 att lägga om fokus till de energiintensiva produktionsprocesserna i gruv- och metallindustrin. I decennier har dessa industrier facklat upp restgaser utan att kunna tillgodogöra sig energin i dem, i synnerhet ferrokromindustrin (som används i produktionen av rostfritt stål). Baserat på stirlingmotorns förmåga att tillgodogöra sig energin från vilken bränsle eller värmekälla som helst, lyckades Gunnar Larsson och hans team ta fram en av få lösningar som kan tillvarata energin i industriella restgaser.
Stirlingmotorn uppfanns redan på 1800-talet och principen bygger på att omvandla värme till mekanisk energi som i sin tur kan driva en generator för att producera el. Det Kockums och därefter Swedish Stirling kunde göra var att tillämpa stirlingmotorn i en applikation med både hög effekt och hög verkningsgrad.
”Hög effekt för att få ner kostnaden på utrustningen, och hög verkningsgrad, vilket innebär att man får ut mycket energi i förhållande till mängden bränsle, vilket i kombination ger en väldigt bra driftekonomi.”
Gunnar Larsson, vd och grundare Swedish Stirling
Skakig väg till kommersialisering börjar nu plana ut
I september 2017 lanserade Swedish Stirling sin PWR BLOK 400-F, designad för att utvinna energi ur industriella restgaser, med huvudfokus på ferrokromproducenter i Sydafrika. Varje PWR BLOK innefattar 14 stirlingmotorer i en standardiserad container med en total effekt på 400 kW.
Vid lanseringen 2017 beräknades varje PWR BLOK kunna producera kraft till en kostnad på 17 öre/kWh, vilket innebär en väldigt attraktiv kalkyl för kunden som har en kostnadsfri insatsvara i processen, där kunden beräknas kunna sänka elkostnaderna med 10-15 procent, vilket motsvarar en återbetalningstid på tre år.
2018 och framförallt 2019 blir dock kommersiella besvikelser för PWR BLOK. Eftersom lösningen ännu är obevisad vid lanseringen 2017 är den dock svår att sälja och i oktober 2018 tecknar bolaget en avsiktsförklaring med ett av världens största gruvföretag, Glencore för två av deras anläggningar i Sydafrika. Avtalet omfattar mellan 44 och 136 PW BLOKs men är inget försäljningsavtal utan innebär att Swedish Stirling ska tillvarata och utvinna energin ur Glencores restgaser och generera elektricitet som Glencore förbinder sig att köpa. Denna process försenades dock på kundens begäran i mars 2019. Ungefär samtidigt slöts ett försäljningsavtal om sju PWR BLOK till den sydafrikanska ferrokromproducenten Afarak Mogale, som senare även det omförhandlades till ett kraftförsäljningsavtal där Afarak bistår med restgasen och förbinder sig att köpa elen istället för att köpa utrustningen. Ytterligare ett liknande drift- och kraftförsäljningsavtal sluts med Samancor Chrome för deras anläggning TC Smelter. Alla tre avtal får dock anses som utdragna besvikelser ut aktiemarknadens perspektiv och ännu har endast en PWR BLOK nått till ut en testinstallation hos Afarak och en uppgraderad version till TC Smelter under Q2 2020, innan covid-19-pandemin slår till.
Vid utgången av Q2 2020 ser momentum i utrullningen ut att helt ha tappat fart. Planerna med Afarak är helt avbrutna. Aktien är ner 40 procent på nivåer man inte sett sedan 2017. Tack vare en aktie- och konvertibelemission i mars 2020 står bolaget dock finansiellt starkt.
Betydande finansiell potential i massiv skala vid utrullning
Tredje kvartalet får dock en glädjande start, då man meddelar att bolaget tecknat ett samförståndsavtal om 135 PWR BLOK med Samancor, innan pilotinstallationen på deras anläggning TC Smelter ens är färdig. Formen för ett framtida avtal framgår inte, men strax efter tecknas en avsiktsförklaring rörande försäljning och installation av 18 PWR BLOK till Richards Bay Alloys, viket indikerar att den kommersiella motvinden från 2019 snabbt kan vara på väg att vända. Under våren och sommaren uppmärksammas Swedish Stirling även flitigt in internationell branschpress, som International Mining och Mining Weekly.
Hur stor den ekonomiska potentialen i PWR BLOK är beror mycket på avtalsformen. Med det är helt tydligt att formen som operatör och elleverantör är ett kapitalkrävande och nödvändigt ont under uppstartsfasen och att bolaget föredrar att överlåta utrusningen. Ett elleverantörsavtal uppskattas ge mellan 1,6 och 2 mkr årligen per PWR BLOK medan en ren försäljning uppskattas ge mellan knappt 6 till drygt 9 mkr per enhet.
Med en uppskattning om en marknadspotential på 500 PWR BLOKs enbart i Sydafrika, så motsvarar det en marknadspotential i landet på över 4 miljarder kr. Därtill kommer en global potential på uppskattningsvis cirka 1400 ytterligare PWR BLOKs enbart inom ferrokromindustrin. På sikt finns även goda utsikter för andra industrivertikaler såsom ferromangan-, titan-, aluminium- och ståltillverkning. I sin senaste uppdatering rapporterade Swedish Stirling om konkreta leads på 90 PWR BLOK i Sydafrika och Malaysia, en siffra som bör revideras upp efter avtalen i början på juli.
| 2019 | 2020e | 2021e | 2022e | 2023e | |
| Antal PWR BLOK | 1 | 1 | 18 | 70 | 100 |
| Intäkter inkl. aktiveringar | 45 | 57 | 212 | 530 | 725 |
| EBIT | -101 | -24 | 18 | 96 | 138 |
| Unlevered FCF | -96 | -127 | 15 | 95 | 135 |
Med ett grovt antagande om leveranser på 100 PWR BLOK i årstakt år 2023 som ökar till det dubbla fram till 2029, en långsiktig bruttomarginal på 40 procent och en diskonteringsfaktor på 12 procent så motsvarar det ett obelånat bolagsvärde på nära 2,2 miljarder kr, som kan jämföras med dagens bolagsvärde på knappa en miljard kr. Justerat för kassan och den väntade och ganska omfattande utspädningen från konvertiblerna de kommande åren motsvarar dessa antaganden ett värde per aktie på 15-16 kr. Dagens kurs motsvarar däremot implicit ett scenario med betydligt svagare efterfrågeutsikter än så.
Den svenska börsen saknar inte exempel på bolag som gett sig på utmaningen att skapa el på restprodukter från industrin. Vissa mer ärrade investerare har ännu Opcons Powerbox färskt i minnet som aldrig levde upp till förhoppningarna. En jämförelse med de tematiskt närliggande Cliemon (börsvärde omkring 2,7 mdkr) och Cortus Energy (börsvärde omkring 800 mkr) visar dock att värderingen av Swedish Stirling inte är ansträngande. Med en starkt återhämtning i operationellt momentum där utrullningen av PWR BLOK börjat få fotfäste och en stark och uthållig finansiell situation finns all anledning att räkna en ljus framtid för aktien. I och med vårens emissioner har bolaget också passerat en viktig tröskel för många tidiga utvecklingsbolag, nämligen att få in namnkunniga och institutionella investerare, i det här fallet bland annat Spotifys Daniel Ek.
[stock_market_widget type=”chart” template=”basic” color=”red” assets=”R06.SG” range=”1y” interval=”1d” axes=”true” cursor=”true” api=”yf” style=”width: 370px; height: 300px”]
[stock_market_widget type=”info” template=”property-table” color=”default” assets=”R06.SG” fields=”logo_name,symbol,description,industry,sector,website,phone” api=”yf”]
Jonas Malmborg
Chefredaktör och Ansvarig utgivare
0739196641
jonas@emergers.se
